tankar
Jag försöker kommunicera och beskriva för omvärlden,
för mina nära och kära, hur jag tycker, tänker och mår.
Men jag lyckas aldrig. Inte kan jag vara så annorlunda?
För varje dag som går, drömmer jag mig bort mer och mer.
Bort från samhällets rutiner och krav,
bort från onda tankar och ideal.
Jag vill lämna allt mörkt bakom mig.
Lämna all ångest, alla obetydliga ägodelar och ytliga problem.
Jag vill öppna mina ögon och se världen på ett annat sätt,
se mig själv och alla människor runt omkring mig med en ny, klar blick.
Jag tänker fylla mitt liv med färger, känslor, kärlek och
vänskap. Inte vara en i mängden, inte anpassa mig för andra.
Framförallt ska jag från och med nu, varje dag intala mig själv att jag
kan göra precis vad jag vill med mitt liv.
Jag bestämmer över min egen tid här på jorden.
jag ska se till att de slår in.
Med tillräckligt mycket vilja, besatthet och kärlek, kommer de slå in.
Jag tänker aldrig göra mig själv eller mina drömmar mindre för någon,
aldrig någonsin.
-.-.-.-.-
Bilder via tumblr och tankar från en inspirerad, hoppfull men en aning plågad tonårssjäl.
Du är så lik mig, vet du det? Bara det att jag är typ 6 år äldre än dig och fotfarande känner mig vilsen. Men vi har exakt samma tankar, värderingar och drömmar. Det är ganska coolt :) Och så är vi båda konstnärer och bor i Västerås. Bamsekram från mig!
Inspirerande! Jag vill göra exakt samma sak. Vill våga. Lycka till och massor av kramar från en annan ångestfylld tonårssjäl :)
<3
Hej! Jag tycker också som du med mina drömmar har redan börjat bli verklighet! När jag var 10 år seglade jag och min familj över Atlanten till Karibien! Det var 20 dygn utan att se land, utan att prata med andra människor och inte ha något att göra. Efter att vi kommit fram seglade vi i Karibien i 2 månader.
Idag kan jag värkligen känna hur den tiden föredrat mig på så många sätt!
Nu har jag varit i Karibien flera gånger sedan sist och längtar till vår nästa segling som blir i Söderhavet!
Hoppas dina drömmar går i uppfyllelse för det är absolut inte mågra omöjliga drömmar du har!
//Julia
förstår dig. Hatar ångest, hatar krav. Fattar inte hur jag någonsin kommer kunna plugga igen eller få ett normalt jobb. Vill bo i en mysig stuga i skogen i ett lite varmare land. Typ nu.
SÅ sant, så sant.
Kunde inte ha sagt det bättre själv.
<3 <3 <3
Fick bara en tanke, har du vandrat någon gång?
Inte så att det vore någon lösning på alla problem men kanske prova, det är härligt.
I dom vackra svenska fjällen är STF:s fjällstugor ett tips