Jag sitter här i mörkret. Inte en enda lampa är tänd, bara ljuset från gatlyktorna ute i kylan lyser in genom mina fönster. Hösten kom, ljuset försvann. Höst, höst, höst. Jag kan inte få nog av hösten. Kängor, stickade tumvantar i glada färger, blodröda läppar, löven som lyser i höstsolen, strumpbyxor och rosiga kinder överallt. Men samtidigt kan man inte låta bli att längta tillbaka till sommaren, eller ska jag säga längta till sommaren? Det är ju hundratals dagar kvar dit. Jag tänker i alla fall njuta av hösten så länge det går, ända tills den första snön täcker gräset.